21apr

”Det är en fantastisk framgång”

Ulf Kamne var drivande i sjösättningen av BoStad2021. Här ger han en inblick i hur det skapades och hur han ser på projektet idag.

– Hela botten av allting är bostadsbristen konstaterar Ulf Kamne på frågan hur BoStad2021 startade. Han hade blivit ordförande för fastighetsnämnden 2010 och minns att det var lite nytt att prata om att Göteborg hade en bostadsbrist eller att våga prata om bristen. Samtidigt riktades kritik mot kommunen för toppstyrning och bristande företagsvänlighet.

– Jag sa flera gånger som ordförande i fastighetsnämnden att vi är öppna för alla förslag – kom med förslag så tittar vi på det för att möta kritiken, minns Ulf Kamne tillbaka. Thomas Dahl, vice vid på Wallenstam, Lars-Göran Andersson, vd på HSB Göteborg och Magnus Månsson, koncernchef på Semrén & Månsson nappade på det hela.

– De tre bjöd in mig och sa att de hade en idé. De hade ett upplägg. I princip sa de att de ville sitta tätt med kommunledningen och genomföra projekt. De hade en bild av hur det skulle gå till. Det här kan man göra, det här kan man göra.

5000 blev 7000
Deras tanke var att skapa en organisation kopplad till kommunstyrelsen med målet att bygga 5000 bostäder på fem år. Ulf Kamnes åsikt var att detta skulle ligga hos förvaltningarna men framförallt, det borde kopplas till jubileumsåret 2021. Året var 2014 så 5000 på fem år blev istället 7000 på sju år. Första hette projektet Jubileumssatsningen innan det blev BoStad2021.

– De var lite förvånade när jag tog det på allvar och det blev upp till bevis för dem. Det bollades fram och tillbaka, jag pratade med Fastighetskontoret och förankrade med gruppledarna för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet som hade majoriteten 2010–2014. Vi knådade det här upplägget och ändrade så att det kopplades till linjeorganisationen, berättar Ulf. Politiken gav uppdrag i fastighetsnämnden, byggnadsnämnden och trafiknämnden att utse projektledare och få till en organisation.

Ändring av upplägg
Från början var tanken att ha några få stora planer. Stadsbyggnadskontoret fick uppdraget att gå igenom och samla in lämpliga planer. Då visade sig att det snarare var många och små projekt som låg nära till hands. Planerna skulle vara enkla och utan kända problem. Några av planerna har visat sig svårare än vad som var tanken.

AB Framtiden kom in som fjärde byggaktör, en tung aktör på Göteborgs bostadsmarknad och snart följde flera privata byggaktörer som började engagera sig.

– Olika former och upplägg togs fram. När förvaltningarna tog över mer av planerandet så kom en försiktighet in, på gott och ont, då blev också åtagandet från byggaktörer något försiktigare. Jag hade sett framför mig att vi skulle skrivit avtal med vite men det blev mer en avsiktsförklaring. Ingen kan veta om det blivit 7000 med ett annat upplägg, säger Ulf Kamne.

Projekt som möjliggörare
Att det blev ett projekt och inte något som sattes in i den vanliga organisationen var ett sätt att kunna genomföra det. Ett projekt var möjligt men inte en sammanslagning av förvaltningarna.
– Det är lätt att prata om stuprör men vad händer om vi tar bort dem. Det finns alltid någon som är rädd för vad som händer. Många hade en oro för att det skulle genomföras. Det är alltid någon som inte vill ändra sig. Kan man göra ett projekt så är det möjligt att komma fram, menar Ulf.

Nyttan med följeforskningen
Han ser idag tillbaka på ett pilotprojekt där vissa saker överraskat negativt, läs färdigställda bostäder, medan andra saker har varit positiva överraskningar som nyttan med följeforskningen.

– Det var en sådan grej som vi bara tog upp, ”det vore väl bra” och jag tänkte ”det är seriöst” Det var inte med från början utan en grej som dök på ett presidiemöte. Det har visat sig vara en jättebra sak. Följeforskning var trendigt. En annan sak är det här med samlokalisering, att sitta i samma rum. Från början skulle även byggaktörerna sitta med. Jag tänkte att det inte skulle bli viktigt men det har det blivit, berättar Ulf Kamne.

Ett bidrag till höga byggnivåer
För Ulf Kamne har BoStad2021 varit viktigt som en utmanare av byggtakten och han tycker att projektet bidragit till att skruva upp byggtakten till dagens höga nivåer. Han citerar följeforskningen som konstaterat att ”deadline is king” med det tydliga slutdatumet 31 december 2021.

– Det har varit väldigt viktigt, det jobbar man inte med normalt. Det är en grej som man inte kommer runt, hur viktigt det är med tidsatta mål, att testa det så pass stort, det är spännande. Det gäller många av delarna, att testa storskaligt.

Ulf Kamne kommer in på mängden projekt som pågår parallellt och att det ger möjligheten att se mönster vilket är viktigt. Han tar också upp att bygga upp arbetssätt mellan kommunens olika delar. Att man ser problem med hur arbetet är upplagt och att problemen inte är unika. Detta ger möjlighet till förändringar till det bättre där det behövs.

Hur ser du på att målet om 7000 lägenheter till 2021 inte blir verklighet?
– Jag tycker det är en fantastisk framgång med 5000 utöver plan, det är en jätteökning av produktionen och det finns massor med lärdomar, samtidigt som ordinarie produktion har ökat. De sista 2 000 bostäderna är inte strukna utan kommer att byggas 2022 och 2023 till allra största delen.

Jag tycker det är framgångsrikt, också i meningen att Göteborg har ett sätt som är nydanande som andra tittar på. Inte minst relationerna med byggaktörerna påverkas positivt då man kommer närmare varandra och förstår varandra.

Ulf Kamne lämnande politiken 2018 och på frågan vad han tycker när andra har tagit över arbetet med bostäder konstaterar han: – Jag är glad att det går bra, även om det är andra som styr! Jag vill att det ska bli bostäder.