04maj

Från fabrik till bostäder

När Fixfabriksområdet byggs om till bostäder tas intryck från arkitekturen i Kungsladugård, Sandarna och Klippan.

Vi bor där! replikerar arkitekten Jannika Wirstad rappt på frågan hur arkitekterna på What! arkitektur först fick upp ögonen för området där bostäder nu uppförs på det som tidigare var industriområde. Men det är förstås mer än detta som ligger till grund för arbetet.

Jannika konstaterar att Fixfabriken är ett område som har alla rätt sett till vad som efterfrågas i Göteborgs översiktsplan: nära till kommunikationer, det ligger i mellanstaden och så förstås att det finns ytor att bygga på. Hon konstaterar att det var något självklart med området när de började kika närmare på det.

Det hela tog mer konkreta former när What! skissade ihop med HSB för att hitta potentiella byggytor. HSB hade perfekt timing när de ringde Fixfabrikens ägare Assa som visade sig vara på jakt efter modernare lokaler. HSB slog sig samman med Balder för att kunna förvärva området där den första byggnaden stod klar 1950.

 

Medborgardialog med fyra koncept
What! fick vara med om ett ovanligt stort fokus på medborgardialog då HSB hade goda erfarenheter av detta i tidigare projekt. Det innebar bland annat workshops där alla fick tycka till om fyra olika koncept för området.
– För att få igång diskussionen tog vi fram fyra olika alternativa lösningar som ställdes ut. Det var spännande! De fyra förslagen visade helt olika stadsbyggnadsstrukturer. Lite förenklat beskrivet visade de reguljära kvarter, en varierad ”medeltida” bebyggelsestruktur, ett kallade vi ”Vancouver” med lägre hus mot gatorna och högre delar in mot kvarteren och ett med grönstråk där växtligheten fick en medvetet vald funktion i stadsmiljön, berättar Jannika. De fyra koncepten visades på Majornas bibliotek och det kom in kommentarer från framför allt majornabor.

Det är en utmaning att bygga ett helt nytt område och få det integrerat i sitt sammanhang. Utöver själva husen är arkitekternas knep att koppla kommunikationsstråken, få det att hänga ihop och förstärka valda flöden som går i stan. Arkitekterna jobbar mycket med flöden för att strukturera ett område. Inne i en stadsstruktur så gynnas det av fler passager och genomfarter till exempel.

– Grunden i vårt yrke är grupparbete. På vårt kontor är gruppdynamik vår starkaste motor och vi är noga med att belysa allas värde till ett gott resultat, säger Jannika Wirstad.

Att se helheter och förstå området
Utställningen utgjorde en del av processen med planprogrammet som i sin tur gjordes för att få ett större perspektiv på området och stadsdelen innan själva detaljplanearbetet drogs igång.

– Vi definierade stadsdelens zoner och funktioner ihop med Stadsbyggnadskontoret och Fastighetskontoret, med bland annat en större byggnad för samhällsservice och var bostäder och verksamheter skulle lokaliseras, berättar Jannika.

Att det rör sig om ett teamarbete är viktigt att betona.
– Grunden i vårt yrke är grupparbete. På vårt kontor är gruppdynamik vår starkaste motor och vi är noga med att belysa allas värde till ett gott resultat. Vi försöker också tona ner idéen om ”den store arkitekten” eftersom de bästa resultaten kommer av mångas goda idéer och en väl fungerande kommunikation. Och vi vill göra ovanligt bra ”grejer”, när vi väl gör något ska det bli bra; det ska vara överraskande god arkitektur, berättar Jannika om deras tankar om arkitektur och namnet What!.

Totalt kommer ca 500 nya bostäder byggas i första etappen, varav ca 250 ingår i BoStad2021. Förutom bostäder finns här möjlighet i planen att bygga förskola, F-6-skola och äldreboende. Jannika förklarar arkitektens roll och kompetens i att se och analysera helheter och förutsättningar.

– God lokalkännedom är nödvändig i vårt arbete även om det inte, som här, måste betyda att vara boende i närheten. Det hjälper oss att ha grundläggande förståelse för området: hur man rör sig, när man går igenom, vilka barriärer som finns. Det handlar om att förstå vad en korvkiosk betyder, från det lilla till det stora. Vilket klätterträd är bäst?

Kombination av tre stadsdelar
Arkitektteamet kom fram till att det blev bra med några lägre kvarter, men att det också behövdes högre hus för att skapa så många bostäder som önskades. Ett av husen blir 14 våningar. Den övre delen med skolan och äldreboendet blir en frontbyggnad som syns från hela strandsidan och tydligt från Älvsborgsbron.

– Vi ville förankra kvarteren i den miljö de står, i skärningspunkten mellan tre områden. De lägre delarna knyter an till landshövdingehusens skala från Kungsladugård och till volymerna från Sandarnas lamellhus medan tornen har en koppling till Klippans tegelarkitektur, berättar Jannika.

Husen får tegelfasader i och med att det är bestämt i detaljplanen.
– Det passar på området, både med landshövdingehusens sockelmotiv och med Klippan. I tegel finns också en bra kvalitets- och trivselkänsla, resonerar Jannika och beskriver konceptet som mustigt där det blir ett möte mellan något som är robust som en fabrik och trevligt som Majorna.

Reaktionerna på planerna för det nya området har varit positiva och så har även arbetet inom BoStad2021 varit:
– Det har varit positivt med hubben i BoStad2021 med kompetenta personer och duktig planhandläggare! säger Jannika om processen som varit. Nu kan hon och kollegorna följa uppförandet. Fixfabrikens första del med fyra bostadskvarter byggstartades hösten 2019. HSB och Balder har två kvarter vardera. Balder räknar med preliminär inflyttning från hösten 2021 och HSB kommer ha preliminär inflyttning hösten 2022.

Fakta: Fixfabriksområdet

Det som idag kallas Fixfabriksområdet består inte bara av bostadsområdet som What! ritat för Balder och HSB. Även bussgaragetomten och ytterligare ytor i närheten ingick i det planprogramsarbete som påbörjades i oktober 2013.

Göteborgs Stad har sedan arbetat vidare separat med Bussgaragetomten. Den kommer bestå av sex kvarter och markanvisas i etapper av Göteborgs Stad sedan 2019.