12maj

”Mäktigt att se alla dra åt samma håll”

Bostäder i BoStad2021 innebär nya gator och en av de mest påtagliga förändringarna sker på Långströmsgatan. Byggledaren Rudolf Flies berättar mer om 800 meter omvandling.

På Långströmsgatan sker ett av de större BoStad2021-projekten. Här har nyligen tre nya hus färdigställts men det är långtifrån det enda som sker. På andra sidan gatan kommer ytterligare bostadshus att uppföras i ett projekt som innebär totalt 550 nya hem. Mellan husen finns nu en ny gata som ersätter den tidigare genomfartsgatan.

Rudolf Flies är byggledare för Trafikkontoret i projektet, en roll som han själv konstaterar kan vara svår att beskriva men där de stora delarna handlar om att samordna, kontrollera och göra uppföljningar.  I regel handlar det om projekt, något som passar honom.
– Jag är rastlös, gillar att jobba i projekt och se nya grejer. Nya utmaningar är alltid roliga, alla projekt har sina egna och man får se nytt. Det är det jag gillar med projektformen, berättar Rudolf. Hans nyfikenhet och vetgirighet kan sägas ha gått i arv från pappan som var sjökapten. Projekten har olika tidslängd, ibland rör det sig om några dagar och i andra fall om många år. Meritlistan omfattar såväl gator som dammar och kärnkraftverk.

Rudolf har sett många platser genom åren men det är, inte minst i tider med corona, inte alltid den fysiska närvaron som är viktigast utan att vara nåbar.
– Min plats där jag sitter är inte alltid det viktigaste utan det är att vara tillgänglig. Det dyker frågor när man minst anar det, det kan vara små frågor men som kan ge stora konsekvenser, till exempel att en maskin står stilla och det blir väldigt dyrt. Nyckeln är att vara tillgänglig och svara snabbt.

800 meter genom samverkansentreprenad
På Långströmsgatan har det handlat om att få till 800 meter ny gata med stadskaraktär istället för en genomfartsgata. Den nya gatan kan beskrivas som tajtare och smalare och en gata som skapar mer närhet. Rudolf berättar att det funnits utmaningar men också om den ovanliga samverkansentreprenaden, där man kunnat ändra på kort varsel om det behövts.

– Vi är ofta bundna till våra bygghandlingar men här har du kunnat avvika. Du måste beakta marklov etc. men det finns en större tolerans som att flytta refuger eller hitta bättre lösningar när det gäller farthinder. Normalt gör vi inte detta men här är det mer kreativitet, berättar Rudolf.

Att bygga ny gata samtidigt som nya bostäder uppförs ställer förstås stora krav på samordning och just sättet som projektet genomförs bidrar till att tidplanen hålls.
– Samordning är det besvärligaste som finns med överlappade områden, någon har byggt och sedan kommer någon annan. Det tarvar energi och kostnader om man inte pratar med varandra. Den här samarbetsformen skapar smidigare sätt att lösa problemen, förklarar Rudolf.
– Jag tycker det varit det fina med Långströmsgatan, att det varit en smidig historia genom att vi kunnat samverka med exploatörerna.

BoStad2021 märks av
Att projektet ingår i BoStad2021 märks av, inte minst genom samordningen och den goda dialogen mellan Fastighetskontoret, Trafikkontoret, exploatörerna och ledningsägarna. Ja just det, ledningsägare. En av de saker som behövts flyttas under projektets gång var fjärrvärmerör som tillhör Göteborg Energi. Ett exempel på frågor som hanterats längs vägen och fått en lösning.

– Det är väldigt unikt att göra en samverkansentreprenad, det är vågat av staden, det är modigt. Mycket av samordningen och genomförandemöten och system runtomkring speglar sig i att vi sitter i möten med möten med exploatören var fjortonde dag för att samordna oss, berättar Rudolf.
Han ser hur projektledare genom BoStad2021 kommit närmare byggprocessen och hur mycket kunskap som genereras. Han har besökt BoStad2021:s projektrum och konstaterar att det är trångt med har en gemytlig känsla. Kontorslandskap hjälper till att skapa samhörighet och gör det enkelt kommunicera.

Paus och sedan comeback
Tillbaka på Långströmsgatan. Bilar och entreprenadmaskiner kör längs gatan. Byggskyltar är uppe. Rudolf Flies är nöjd. Nöjd med att ha hållit tidplanen trots okända faktorer och överraskningar längs vägen som alla tillsammans lyckats hantera. Nu lämnar Trafikkontoret projektet eller avetablerar sig som det heter. Men om 2–3 år kommer man tillbaka för att göra klart den nya torgytan som kommer att skapas.

– Det blir vårt sista jobb som vi gör. Det är det sista finliret. Exploatören får ta över ytan och bygga sina hus och sen kommer vi tillbaka. 15–17 april lade vi sista asfalten och sedan filar vi på ytorna till slutet av månaden. Någonstans omkring den 27 maj har vi slutbesiktning, säger Rudolf och konstaterar om sitt yrkesval: – Det är rätt så mäktigt att se grävmaskiner överallt och att se alla dra åt samma håll. Det är en häftig känsla. jag älskar det jag gör och ångrar inte en sekund i livet att jag valde detta.

Fakta: Rudolf Flies

Uppvuxen på Otterhällan och i Rannebergen.

Han gick byggingenjörslinjen på Chalmers.

Bor med fru och två barn i Nol.

 

Byggbilder