29apr

Unika utgrävningar vid Fixfabriken

När området för den tidigare Fixfabriken undersöks är det inte gamla dörrhandtag, fönsterbeslag och spanjoletter som eftersöks. Det är istället betydligt äldre objekt på en plats som gett namn åt en hel stenålderskultur.

I början av april startade de arkeologiska utgrävningarna i Sandarna på platsen där nya bostäder ska uppföras. Av bostäderna kommer de två första kvarteren ingå i BoStad2021 med 250 bostäder. Men innan dess kommer arkeologerna att noggrant undersöka platsen i en av de större utgrävningarna på många år i Västsverige.

– Många arkeologer visar stort intresse för att komma hit för att besöka undersökningen, berättar Magnus von der Luft, projektledare på Rio Göteborg som har uppdraget att genomföra utgrävningarna. Denna dag skiner vårsolen över utgrävningsområdet och strax bredvid river och gräver grävmaskinister på det gamla fabriksområdet. Arkeologerna går varsamt fram för att hitta spår och fynd.

Följa utvecklingen genom jordlagren
Arkeologerna kan genom sina undersökningar följa hur människorna bott på olika nivåer när de gräver 3–5 meter neråt i jorden. Området lutar åt alla håll och de olika nivåerna skapar vissa utmaningar i arbetet. Utgrävningarna handlar bland annat om att hitta redskap i flinta, som yxor, knivar och pilspetsar. Det speciella med detta område är att det har legat mycket nära den forntida strandkanten under stora delar av stenåldern. I samband med att havsnivån började höjas för cirka 9700 år sedan kom boplatslagren att kapslas in i grus- och sandlager. En uppmärksam arbetare på den grustäkt som fanns här förr hittade en hacka i sten vilket ledde fram till insikten att det fanns olika nivåer av bosättningar inom fornlämningen. Genom att jordarterna är åtskilda kan man se de olika perioderna.
– Vi har hittat sot, kol och slagen flinta från 6500 till 6300 före Kristus. Det fina är att vi med kol 14-metoden kan datera de olika lagren. En kolbit stor som stiftet på en tändsticka gör att vi kan datera olika eldningar som ger underlag för tidsdjupet för varje lager berättar Magnus.
– Vi kan se när föremålet kommit i vilken nivå, till exempel på vilka redskap och träslag som använts. Vi kan se vad man har ätit, till exempel hasselnötter som verkar varit populärt längs med kusterna.

Sandarna-kulturen
Vid undersökningarna av boplatsen 1930 insåg man att boplatsen representerade en separat del eller fas av den äldre stenåldern i Västsverige. Den har gett namn åt Sandarna-kulturen som beräknas ha existerat mellan 8400 och 6000 år f.Kr.
– Göteborgsregionen är speciell så till vida att marken först höjts med landhöjningen men där issmältningen för 8000–9000 år sedan är snabbare. Detta har gjort att området har övertäckts av sand- och gruslager, berättar Magnus när han visar de olika lagren i jorden som grävts fram. Efter det digra fältarbetet följer ett omfattande arbete med att dokumentera.
– Två år efter undersökning ska vi ha skrivit en rapport som blir dokumentation med allt vi kan få fram med terrängmodeller och naturmiljöns utveckling. Sedan godkänner länsstyrelsen och fynden hamnar sedan på rätt museum säger Magnus samtidigt som han visar platsen.

Teamet som gräver ut platsen beställer också fram material från tidigare grävningar. Arbetet blir en del av en lång kedja där metoder kunnat förfinats genom åren, till exempel tillkomsten av kol 14-metoden. Idag kan man analysera på ett helt annat sätt än när utgrävningar genomfördes på 1930-talet. Vetskapen om det unika med utgrävningen och att den är en del i en längre historia är något som följer med.
– Vi samlar in och daterar för eftervärlden och öppnar för olika resonemang. Vi arbetar för att vara neutrala och göra det forskningsbart och tillgängligt för framtiden. Det här kommer ju försvinna så vi har en gång på oss. Till slut är det helt borta och då är det vårt material som finns kvar konstaterar Magnus.

I början av juli 2019 är arbetena planerade att vara avslutade.

Fakta

  • Perioden som undersöks kallas mellanmesolitikum. Begreppet används främst om utvecklingen i norra Europa under stenåldern.
  • Skolläraren Johan Alin (1879–1944) kom att engagera sig i att gräva på platsen och är den som räknas som upptäckare av de djupare liggande lagren. Tidigare utgrävningar i Sandarna har skett bland annat 1930, 1942 och 1965.
  • Området kommer efter att utgrävningar har ägt rum att bebyggas med omkring 1000 lägenheter, kontor och andra verksamheter. Projektet omfattar förutom området kring gamla Fixfabriken även bussgaraget och Vagnhallen Majorna, samt en del av Karl Johansgatan.